Jag funderar allvarligt på att förbjuda folk att komma hit och hälsa på, det är så otroligt svårt att säga hejdå... Hade inte jag haft personer att ringa och tusen saker att göra hade det varit väldigt lockande att följa med hem idag och det hade kanske inte varit så lyckat.

Helgen har däremot varit jättetrevlig, så kul at få träffa mormor och morfar och kanske framförallt Agnes! Jag kan inte fatta hur jag ska klara mig utan henne ändå fram till jul... (och alla andra för den delen, jag saknar er också!) Det var skönt att få nåt annat än skolan att tänka på och att få upptäcka stan lite ;P Nu är jag dessutom stolt ägare till en micro, ett våffeljärn, nya gardiner och en dammsugare, mitt lilla rum börjar fyllas upp. Det jobbiga var då när de åkte hem...

Man hinner vänja sig vid att ha någon att umgås med hela tiden även om det bara är över en helg och så plötsligt är man kvar här helt själv, inte en helt angenäm känsla... Det är nog första gången jag drabbats av riktig hemlängtan hittils och då kom det ordentligt. Som tur var kunde jag ringa en kompis och sen hade jag fullt upp resten av kvällen med matte, festplanering och ice age 3 annars hade jag nog hoppat på första tåget hem.