Lovade att jag skulle skriva ett inlägg innan helgen och nu är det redan måndag, tiden går så otroligt fort ibland! Kan inte påstå att jag haft fullt upp och därför inte hunit skriva utan jag eränner att jag är lat och skjutit upp det (och nu sitter jag i skolan och försöker skjuta upp att börja med pluggandet)... Passar även på att varna om att det här kan bli ett långt inlägg. Jag har några veckor att sammanfatta vilket nog inte kommer bli så lätt.

Jag kom upp till Luleå för drgt en månad sen på grund av läkarbesök och att jag ville hinna ut till skärgården innan båtarna slutade gå för säsongen. Läkarbesöket tog max tio minuter och gav egentligen ingenting och dagen vi skulle ut i skärgården blåste det för mycket för att de skulle kunna garantera att båtarna skulle gå tillbaka på kvällen. Tillbaka-i-Luleå startade alltså inte på bästa sätt. Dessutom hade jag stora problem med vatten, tydligen var det en vattenläcka i mitt hus vilket gjorde att jag fick klara mig en dag utan vatten och ytterligare en dag med endast varmvatten. Tur att Sofia bor så pass nära att jag kunde hämta vatten där och passa på att låna hennes dusch.

Vi fick ersätta skärgårdsbesök med musikens makt, en gratisfestival strax utanför centrum där bl.a Anna Ternheim spelade. Ljudet var värdelöst, och då försöker jag ändå säga det på ett snällt sätt, vissa ljud skar iväg och ibland ville man bara hålla för öronen. Trots det gjorde Anna Ternheim en bra konsert enligt mig, lite konstigt att se henne helt själv på en liten scen men hon klarade av det. Bästa låten gjorde hon helt utan ackompanjemang "Let it rain". Helt klart den snyggaste backdroppen (bakgrund) jag sett på en konsert, scenen var genomskinlig så den bestod av utsikten ut över vattnet. Vi såg en till konsert som var okej och började kolla på en tredje men gav upp ganska snabbt och cyklade hem.

Ungefär här någon gång påbörjade de arbetet med att rädda vattenskadan i mitt hus. Från den 20/8 har de bankat och rivit och jag vet inte vad i princip varje vardag från halv åtta-tiden. Jag har varit ganska irriterad på byggarbetarna ibland... De ska börja åtta på morgonen enligt den information vi fått men börjar oftast betydligt tidiagre, vilket gör att jag vid två tillfällen vaknat av att någon stått och sågat precis utanför min dörr, inte trevligaste sättet att vakna på. Jag har hört dem arbeta men alltid när jag gått förbi sitter de i allrummet och fikar så jag är som sagt lite tveksam. Nu har det snart gått en månad och vi har fortfarande inget golv i korridoren men förhppningsvis är det väl klara snart.

Helgen efter var jag ute på STUK för första gången på evigheter. Det var ett coverband som körde gyllene tider-låtar, Alcotider eller nåt sånt tror jag de kallade sig. De har tidigare hållt sig till lite mer rockiga covers så det var en upplevelse att se dem i blonda peruker och färgglada kavajer. Även om jag inte är ett fan av gyllene tider så var det en helt okej kväll, de flesta kände igen låtarna och sjöng med så det blev en bra stämning. På vissa låtar hörde man definitivt mer av publiken än bandet. Det bästa med kvällen var dock att jag lyckades så bra med att beställa i baren, jag är fortfarande ganska stolt över det. I vanliga fall brukar jag få vänta i evigheter men just den här  kvällen hade jag tur (plus att det var mindre folk i kö vilket kan ha haft en viss påverkan).

Kvällen hade sitt pris och nu i efterhand kan jag säga att det inte riktigt var värt det, drygt en veckans nollesjuka är inte ett rimligt pris enligt mig. Jag började känna av symptomen tisdagen efter och exakt en vecka senare kunde jag kalla mig någorlunda frisk igen. Jag och Irmeli hoppade in på STUK och bakade en dag så nu har jag bidragit lite till café även den här hösten, känner att det kan räcka.

Nu börjar vi närma oss slutet! Om någon orkat läsa så här långt. Vi har kommit fram till förra helgen som jag spenderade i Skellefteå. Eller, först var det internationell matmarknad i Luleå så jag, Irmeli och Sofia var där och åt lunch. Sen åkte jag till Skellefteå på lördagen och träffade Emils rumskompis katt för första gången. Ett konstaterande efter helgen, jag är ingen kattmänniska. Den där katten brukar vara lugn i vanliga fall och är tydligen väldigt svår att få på lekhumör, inte när jag var där. Jag har en tendens att glömma att det finns ett djur i närheten vilket gör att jag blir ganska rädd när något plötsligt rör sig och jag inte är beredd på det. Tillexempel när en katt fått sån på mitt halsband och kommer rusande för att attackera. Att det dessutom var en kelig katt som följde efter överallt och hoppde upp i knät när den fick chansen gjorde inte saken bättre. När Emil skulle iväg på ett möte tyckte han att jag kunde stanna kvar ensam med katten, något jag inte riktigt höll med om. Jag är inte bekväm med att lyfta katter eller knuffa på dem så jag tog en långpromenad i Skellefteå istället.  Det råkade bli en nästan tre timmar lång promenad ettersom jag hittade en vädigt fin väg, tyvämistolkade jag och min kamera varandra så det blev inte mycket bilder.

På söndagen lånade Emil en bil och så åkte vi till Bjuröklubb, ett ställe vid kusten mellan Umeå och Skellefteå som jag velat åka till ett tag nu. Det var en jättefin dag och kul att komma iväg och göra något. Fyren var inte riktigt som jag hade tänkt mig, den låg på en hög klippa mer eller mindre i skogen, alltså inte riktigt så kustigt som jag trodde. Däremot väldigt fin utsikt med vatten åt nästan alla håll. Vi tog även en vandring över sillhällarna och kollade på lite lämningar efter säljakt som fanns lite överallt. Mina bilder är inte de bästa men det var fint med alla klippor och konstiga stensorter. Vi hittade även en sjöjungfru innan vi var tvungna att vända för att hinna tillbaka till sushimiddag med några kompisar till Emil.

Nu i helgen har jag satsat på träning, jag Sofia och Pelo försökte oss på lite svampplockning (resultat: olika varianter av soppar och lingon) och så kollade vi på draktränaren 2. Var även iväg och röstade och blev lite besviken över resultatet. Nu är det dags att ta tag i pluggandet för idag, blir tidig avslutning för att hinna med ett spinningpass med rocktema.

När jag var hemma senast klagade jag på träningsvärk i benen efter ett box-pass och idag var det dags igen. Förra gången hade jag träningsvärk i nästan en vecka så får väl se hur det går den här gången. Ida påpekade att vi måste ha väldigt skumma pass eftersom box borde ta mer på armar och inte ben, jag påstod att jag inte har några armmuskler och därför inte har något att få träningsvärk i, men jag börjar tvivla på min egen teori eftersom det för tillfället känns att skriva det här (armarna är över midjehöjd och måste dessutom röra sig). Jag tappade räkningen på hur många armhävningar vi gjorde under passet men med tanke på att vi gjorde två set på vardera tio armhävningar för varje boxserie så hann det bli några stycken... Jag tror inte att jag övedriver om jag gissar på runt 100, med tanke på att jag knappt orkar göra tio på rad utan att fuska så kanske ni förstår att det känns. Lägg dessutom in massa slag av olika varianter och att hålla uppe mitzar, mina armar vill inte riktigt vara med längre.

Förutom träning känner jag inte att jag har så mycket att uppdatera er om. Pluggandet går sämre än vanligt, min motivation verkar inte riktigt existera för tillfället vilket är lite skumt eftersom jag borde vilja bli klar nån gång, det är faktiskt inte så mycket kvar längre. Vädret har varit lite intressant den senaste tiden, det snöade varenda dag en vecka i sträck (tis-tis), inte mycket snö och solen sken nästan alltid både precis innan och efter men ändå. Det var inte mycket till i april-väder så det blev maj-väder istället. Bilden är tagen från mitt fönster i lördags, den enda dagen då snön låg kvar på marken.

Nu sitter jag på flygplatsen i Luleå och väntar på att få gå ombord på planet mot Uppsala och Ida. Det blev ett sista-minuten-beslut när jag i söndags kväll bestämde mig för att åka även om jag egentligen inte har tid... Blir däremot inte ett jättelångt besök då jag åker med mamma och pappa till Vretstorp imorgon och sen flyger tillbaka mot Luleå på fredag. Jag misstänker att jag inte kommer att få särskilt mycket gjort när jag är borta så jg kommer nog behöva helgen för att komma ikapp.

Det kom några snöflingor förut men nu verkar det ha återgått till att vara mulet så förhopningsvis ska det inte påverka flygtiden, jag brukar ju annars kunna ha lite otur med förseningar... Lite oroväckande dock att planet ännu inte är vid gaten men det är en halvtimme kvar till avgångstiden så det kanske är lugnt.

Jag vet att jag varit dålig på att skriva den senaste månaderna och jag vågar inte lova att jag kommer att bättra mig men jag ska försöka. Den senaste tiden har det inte hänt så mycket värt att skriva om, jag och Sofia var på STUKs barnkalas (vilket lät roligare än det var men gott vin och drinkar gjorde det till en ganska trevlig kväll ändå), vi har köpt biljetter till årets spex 17/5 så det är några veckor kvar och jag har hunnit med ett par grillkvällar. Pluggandet känns det dock som att det stått still en stund, har haft en dålig period och inte fått så mycket gjort som jag hade velat... Och det blir säkert bättre av att jag åker härifrån och ägnar de närmaste dagarna åt allt annat än plugg.

Ännu en vecka som försvunnit alldeles för fort. Det känns inte som att jag fått särskilt mycket gjort, med exjobet eller något annat för den delen. Idag var jag och Sofia inne i stan för att leta födelsedagspresent till Veronika som tagit en liten paus från sitt exjobb och är uppe och hälsar på ett par veckor. Sen bjöd jag mer eller mindre in mig själv till en spelkväll hemma hos Sofia ikväll (mutade dock med budapeststubbe så jag tror det var okej). Testade äntligen spelet jag fick i julklapp av mamma och pappa, en lite udda version av TP när man även skulle gissa hur bra de andra spelarna var på frågorna. Det blev en riktigt bra kväll även om jag inte fick vinna en ända gång =) Tror Sofia var storvinnaren för kvällen med två segrar, Patrik knep en (efter att ha vunnit utslagningsfrågan mot mig... Jag missade en författarfråga eftersom min hjärna stog helt still, inte okej =/) och jag och Pelo fick vara lika mycket förlorare båda två.

En annan positiv sak från veckan, jag klarade mig helt utan träningsvärk från spinningen i söndags! Jag vet inte riktigt hur det gick till men kanske var mina ben för trötta för att orka protestera. Imorgon är det dags igen men då nöjer jag mig med en timme på cykeln och kollar på fem-milen från sängen. Sen blir det eventuellt firande av Veronika och om inte annat tjejkväll imorgon innan jag åker till Skellefteå på söndag där jag blir kvar ett par dagar. Alltså inga flottar eller andra spännande nyheter från min sida, får överlåta äventyren åt Ida istället.

Jag överlevde passet, varken så mycket mer eller mindre. Den första timmen var nog värst, när man visste hur mycket man hade framför sig och jag redan efter en kvart hade fått upp både puls och flås... Men efter det flöt det på ganska bra, jag är stolt över att jag klarade av att ligga på ungefär samma motståndsnivåer under samtliga timmar (men erkänner att i den avslutande spurten så hade jag väldigt lätt motstånd, då hade jag absolut ingen kraft kvar i mina ben längre). Avslutningen var inte rolig... Vi tog en kort paus för att orka med de avslutande kilometrarna, problemet var att det var baserat på en målgång ungefär fem över (vilket de beräknade tidigare i loppet), de där extra tio minutrarna var det jobbigt bara att få pedalerna att gå runt.

Men, nu har jag gjort det! Jag sa åt Ida och Irmeli att påminna mig att inte göra något liknande igen, båda hade liknande svar... "Du skulle ju ändå inte lyssna", vilket de kan nog kan ha en poäng i. Fast när jag nu sitter med totalt slutkörda lår, de gör inte det minsta ont (än) men de lyssnar inte riktigt på instruktioner och protesterar vid minsta rörelse, så har jag inga planer på att komma på en så korkad idé än på länge! Det var kul att testa och inse att jag orkade mycket mer än jag trodde men jag vill inte ens tänka på vilken träningsvärk jag kommer ha efter det här.

Nu har jag ont i huvudet av att ha sovit alldeles för lite och planerar att spendera kvällen med en bok, en kopp te och lite så ska det låta. En hyfsat bra dag ändå som jag nog kommer att vara stolt över ett tag. Imorgon blir det sovmorgon!

Imorgon är det dags, fyra timmar på en spinningscykel. Just nu känner jag mig inte jättetaggad eftersom jag kommer behöva ta mig upp innan sex imorgon om jag ska hinna äta frukost ett par timmar innan passet men jag har redan bokat och som ni vet är jag kanske lite envis av mig så imorgon är det dags. Jag har förberett mig med att mörda mina ben med spinning i torsdags och sen låtit dem ladda om (tydligen så man ska göra innan ett längre träningspass enligt godmorgon sverige), ordentlig kvällsmat och dessutom införskaffat lite extra energi till passet (enligt instruktionsmail, man vet att det kommer att bli jobbigt när de skickar ut instruktioner). Nu ska jag snart krypa upp i sängen och förhoppingsvis kunna somna hyfsat tidigt. Om ni kollar på vasaloppet imorgon  får ni gärna tänka på mig när åkarna kör uppför en extra jobbig backe, det är inte alls samma sak men jag lovar att jag kommer vara ungefär lika utmattad vid målgången.

Jag var i Göteborg i veckan för ett väldigt snabbt besök hos Volvo, det kändes som att det var dags att komma igång med exjobbet nu och jag hade tur att de hade tid att boka in ett möte med hyfsat kort varsel. Nästa gång hade jag nog tänkt försöka stanna lite längre och förhoppningsvis planera i lite bättre tid så kanske jag äntligen kan passa på att hälsa på Elin också. Jag börjar ha lite dåligt samvete att jag lyckats undvika det i snart tre år nu?

Men i alla fall, exjobbet verkar ännu bättre efter att jag varit där och träffat de personer som jag kommer att ha mest kontakt med. Det handlar om precis det min utbildning gått ut på och jag har väldigt stor möjlighet att själv påverka vad jag vill lägga fokus på. Kort sagt, jag ska tänka mig att jag har en helt tom yta och planera för hur en ny produktionslina skulle kunna se ut (inte för hela bilarna utan endast för en typ av ram för motorn, annars hade det varit ett gigantiskt projekt!). Dessutom fick jag en ordentlig rundvandrig i hela fabriken och fick se hur bilarna tillverkas från start till färdig bil, det tog ungefär två timmar och jag inser nu i efterhand att jag nog borde läst på lite mer om bilmodeller och bildelar innan besöket. Det var så kul att inse att jag faktiskt förstod vad de pratade om när det gällde själva produktionen och att jag kunde vara med och disskutera för- och nackdelar med olika teorier, just nu känner jag mig taggad på att dra igång det här =) Visst kommer det bli några lite jobbigare moment och jag kommer nog tt köra fast ett antal gånger men jag tror inte att jag hade kunnat hitta ett roligare examensarbete.

Sen har det blivit ganska mycket OS de senaste veckorna... Jag har försökt att göra lite nyttiga saker också men det är nog tur att det är slut nu. En lite tråkig avslutning med dopingskandal och allt tjafs men i övrigt har det varit värt att missa lite plugg. Och på tal om sport, nästa helg är det dags för vasaloppet och jag nämde ju förra året att jag varit lite sugen på att testa. Det blir inget vasalopp för mig (inte i år och med största sannolikhet inte något annat år heller) men däremot hittade jag ett lite intressant träningspass, vasaloppsspinning. Det vill säga, man startar vid åtta på morgonen och sen kör man tills första åkaren har gått i mål, vilket beräknas vara någon gång runt 12. Jag tyckte att det lät som en så töntig idé att jag bara måste testa och se vad det är för något!

Jag börjar bli bra på bowling! Om man jämför med hur dålig jag varit innan... Okej, jag erkänner att jag inte vann gårdagens spel men jag vann första serien och jag och Irmeli delade förstaplatsen för bästa seriepoäng så jag är ganska stolt ändå.

Idag ska jag fortsätta att kolla på OS med längdskidorna som börjar snart och sen konståkningen ikväll. Sen är det faktiskt några plusgrader ute och det kom lite snö igår så jag och Sofia tänte gå ut och bygga en snögbbe. Med tanke på att vi inte har särskilt mycket snö och att det nästan ser ut att hänga regn i luften idag så är det väl bäst att passa på innan allt smälter bort.

Nu tänker jag förvandla den här träningsbloggen till en bakblogg tillfälligt. Igår lyckades jag äntligen bli klar med min tårta som har varit mitt lilla projekt ett par dagar. Själva bakningen var egentligen inte särskilt svår eller tidskrävande men all planering receptletande... Som vanligt blir det aldrig som man hade tänkt sig från början men den gick att äta även om den var väldigt kompakt och otroligt mäktig! Jag ville testa att göra en variant på en regnbågstårta igen men ville ha mer fyllning än vad dessa brukar ha (alla recept jag hittade bestod av fyra-fem lager botten med smörkräm mellan och sen inte så mycket mer). Jag testade att låta två av de färgglada lagren bestå av limemousse och hallonpanacotta och därför bara använda mig av tre bottnar vilket kanske inte gav den mest stabila tårtan men än så länge håller den ihop (och har en fin dallringseffekt när man skakar tallriken). Spritsningen blev inte heller som jag hade tänkt mig vilket jag tänker skylla på att vispad grädde inte är lika "slät" som exempelvis smörkräm och därför blev resultatet ganska kladdigt. Men! Om man bara kollade lite snabbt på tårta såg den ändå ganska fin ut.