Vad ska man hitta på när man inte längre har massa saker man måste göra? Eftersom vädret var riktigt tråkigt ägnade jag gårdagen åt att spela sims, baka piroger och vanilhhjärtan (var ju tvungen att testa mina nya formar) och bara allmänt ta det väldigt lugnt. Idag blir det kanske promenad med ljusshow om det bara kan sluta vara så grått och tråkigt, dessutom passar jag just  nu på att ta hand  om lite tvätt och annat som jag inte orkat fixa innan.

Måste bara lägga upp en bild som fick mig att tänka på Ida också, visst känner ni igen minen? =P Det bevisar bara att skadeglädje är den sanna glädjen även i djurvärden.

Så, nu har jag kollat upp min armbåge! Läkaren böjde och drog massa bara för att konstatera att det antagligen var en blödning i muskelfästet. Det betyder att jag nu har ännu mer ont i armen eftersom han tvingade mig att göra massa rörelser som gjorde ont, mer eller mindre helt i onödan. Det är bara att vänta några veckor så borde armen vara normal igen och under tiden ska jag göra precis vad jag gjort hittills, inte överanstränga armen och undvika rörelser som gör ont... Aja, nu har jag fått det bekräftat i alla fall.

Förutom det har jag halkat omkring på stan, det fina vädret valde att försvinna lagom till att tantorna var över och idag var hela vägen en stor vattenpöl med is under. Jag vet inte hur många gånger jag höll på att ramla men på något sätt höll jag mig på fötter. Min mobil var däremot inte lika lycklig och råkade ramla ner i en utav alla vattenpölar, tur att den är vattentät =) Nu hoppas jag faktiskt att det ska hålla sig varmt över natten så att all is kan smälta bort, det blir inte kul imorgon om det här fryser på igen!

Ännu en tantaperiod över! Den här tentan kändes betydligt bättre även om jag antagligen får nöja mig med en trea. Nu måste jag bara undersöka min armbåge och åka in till stan för att klippa mig, sen ledighet!

Kände att det var dags att komma igång med träningen på allvar nu (jag erkänner, det är delvis ett sätt att slippa plugga matte) men *** vad jobbigt det var! Med min envishet lyckades jag köra slut mina ben på första maskinen bara efter några minuter och sen gick det bara utför. Mina "trappmuskler" är döda och resten av mig ligger på ungefär samma nivå så nu ska det bli skönt att krypa ner i sängen med en bra bok =)

Då var första tentan avklarad för den här läsperioden, en kvar och sen kan jag också få vara ledig. Tentan gick åt h-vete men fick en bra belöning när jag gick därifrån eftersom min försenade födelsedagspresent hade kommit =) Ägnade eftermiddagen åt att kolla igenom "tårtor" av Jan Hedh och fundera över vilka jag bara måste provbaka inom hyfsat snar framtid. Varför är det ingen som fyller år snart så att jag har anledning att baka! Funderar faktiskt allvarligt på att göra en tårta bara för att fira att tentorna är över sen, jag har ju ändå en vecka ledigt...

Förutom att dregla över alldeles för komplicerade recept så har jag faktiskt ägnat mig åt bakning på lite enklare nivå under eftermiddagen. Imorgon är det cafélunch och jag tog på mig att fixa efterrätten vilket inte var fullt så enkelt eftersom den varken fick innehålla laktos eller ägg... Nu står det i alla fall en citronkaka i kylen och en chokladkaka bara väntar på att bli ihopsatt så känner mig ändå ganska nöjd, återstår att se om de är ätbara. Tyvärr visade det sig att min arm inte var lika förtjust i bakandet som jag var. Eftersom jag inte använt armen så mycket under en veckas tid tror jag att jag överansträngde den lite för nu är den så där knäpp igen... Men nu har jag åtminstone beställt en tid hos vårdcentralen för att undersöka armbågen så vissa av er kan sluta oroa sig =)

Ikväll blir det ost och vinkväll med Amanda, Irmeli och Sofia. De säger väl att man ska supa bort sina sorger? ;P (och för er som inte förstod smileyn var den sista meningen ironisk...)

Om Ida var lugn inför sin tenta så börjar jag ha tentaångest nu. Har läst igenom min kursbok två gånger idag och det börjar kännas som att jag kan den utantill men ändå hjälper det mig inte att svara på gamla tentafrågor. Frågorna är formulerade om så små detaljer som årtal eller speciella namn och måste lite bittert säga att det känns helt meningslöst! Men jag har en dag på mig att trycka in lite mer information i huvudet så förhoppningsvis ska det gå...

För bara några timmar sen kändes allt så bra och jag trodde att jag hade koll på det mesta men så var det visst inte. Det är i alla fall skönt att veta att jag har några gratispoäng från den uppsats jag skrev om Taylorismen. Tydligen kan man vara jättestressad och skriva i sista minuten för jag fick högsta betyg och fyra fina poäng till tentan. Känns däremot lite surt att jag kommer slösa bort de poängen om jag inte börjar fatta saker snart så att jag kan klara kursen.

Så, lätt stressad igen och ännu mer irriterad på dumma frågor som jag inte förstår tänkte jag gå och lägga mig och ladda inför ännu en spännande pluggdag imorgon. Jag längtar verkligen tills på tisdag när den här tentaperioden är över, eller till och med tills på fredag när jag kan börja fokusera på matten igen, än så länge verkar den åtminstone någorlunda logisk.

Avslutningsvis, en snabb sjukjournal. Inga förändringar i armbågsväg. Fortfarande svårt att räta på armen och alla rörelser ovanför huvudet eller bakom ryggen blir ryckiga och känns konstiga men det gör inte ont. Mamma envisas om att jag ska gå och kolla upp det men jag känner att jag kan skjuta på saken en liten stund till, förhoppningsvis blir det bättre imorgon =)

Jag vet inte om jag skulle säga att min arm är bra direkt men den är förhållandevis mycket bättre än igår! Idag når jag faktiskt upp till tangenbordet även om jag inte kan förflytta handen så att jag har någon nytta av den kan jag åtminstone nå vissa tangenter. Armbågen är fortfarande svullen och jag kan inte räta ut armen men det gör inte längre ont konstant utan nu kommer det endast stötvis om jag gör fel rörelser. Vissa har kallat mig handikappad men jag gillar inte riktigt den benämningen utan jag är bara lätt rörelseförhindrad, stor skillnad! Kan döremot säga att det har varit bra att ha sällskap i helgen för vissa saker hade jag min envishet till trots väldigt svårt att göra. Att öppna förpackningar tillexempel är mer eller mindre omöjligt med en hand, bara så att ni vet. Nu är jag själv igen så får se hur jag klarar mig, i värsta fall får jag väl följa mammas förslag och be grannarna om hjälp ;P

Imorgon har jag bestämt att armen ska vara helt bra igen så nu ska jag ta en lugn kväll och tagga för en vecka full med plugg.

Det där med att jag inte skadat mig så mycket på sista tiden, jag tar tillbaka det. Sitter och skriver det här med en hand (vilket är mkt svårare än jag trodde så det här får bli ett ganska kort inlägg) eftersom jag knappt kan röra min vänstra arm och därför inte når upp till tangentbordet med den. Som titeln antyder så ramlade jag med cykeln igen, dumma löv och personer som gör att man måste bromssvänga just i de löven. Jag ramlade mitt på universitetsområdet men tyckte att jag klarat mig ganska bra med ett uppskrapat knä och lite småsår ändå. Däremot så var jag väldigt darrig, framförallt i vänsterarmen som jag började förlora rörelseförmågan i mer och mer. Några timmar senare kunde jag inte räta på armen och än mindre böja den åt något annat håll än in mot kroppen. Idag har armbågen svullnat upp och är nästan ännu känsligare... Att få på mig en tröja tog flera minuter och när jag skulle knyta skorna höll jag nästan på att ge upp, jag hatar att vara tillfälligt rörelseförhindrad! Alla småsaker som man i vanliga fall bara gör tar nu en evighet och gör ont så jag hoppas att det har släppt till imorgon.

En positiv sak är dock att jag inte ens känner av att jag har ett uppskrapat knä, det gör inte det minsta ont längre!

Så vad jag vill ha sagt med det här inlägget? Tyck lite synd om mig tack =) Det är säkert inget allvarligt och kommer gå över snart så ni behöver inte oroa er. Är det inte bättre på måndag kommer jag kolla upp det men just nu behöver jag bara tycka lite synd om mig själv och beklaga mig lite, sry.