Idag var det dags för phösarphesten som vi planerat ett tag nu... För er med lite sämre minne är phösarna de som tagit hand om oss nollor under nolle-p och den här festen är till för att tacka dem (eller hämnas, jag har inte riktigt kommit fram till vilket än..) Min dag började klockan 7 imorse då jag gick upp för att blåsa upp vattenballonger, totalt 800 skulle vi ha men jag behövde bara(!) blåsa upp ungeför 200, ni ser dem på bild nedanför... Just nu gör mina fingertoppar så ont att jag knappt kan trycka på tangenterna och att skicka sms är bara att glömma! Jag kommer aldrig mer att röra en vattenballing efter det här.

Klockan 12 var det sen dags för själva kidnappningen av phösarna. Vi hade pratat med kårordföranden som skickat ut ett mail om att det förekommit mobbning under nolle-p och att phösarna därför måste vara med på ett möte om det. Där springer vi in med snygga maskeringar (ni skulle ha sett mig) och bakbinder phösarna innan vi knuffar ut dem till bilarna. De skjutsas ut till slagfältet och kriget kan börja. Tyvärr var vi nollor tvungna att förlora men vi gav dem en ordentlig kamp och såg till att alla blev riktigt blöta. För att phösarna inte skulle bli sjuka lät vi dem få värma sig i bastun en stund (några modiga nollor hade sett till att komma över allas badkläder). Sen var det dags för dem att samla ihop pengar till mat genom att uppträda i skolan.

Det var ungefär här allt började gå helt över styr... Under hela dagen har phösarna fått i sig mer och mer alkohol och vi hade nog räknat lite fel när det gäller det. Tanken var att de bara skulle ställa sig på scen och sjunga en sång men istället börjar de gå runt bland folk och strippa, dela ut kyssar osv, jag tror ni förstår. De hade kul men jag undrar hur de kommer må imorgon... När jag lämnade festen hade matkrig utbrytit ett antal gånger och alla betedde sig mer eller mindre som dagisbarn, vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att jag hade föredragit dagisbarnen.

Jag bör kanske tillägga att en phösarphest bara går ut på att supa phösarna fulla och att allt var frivilligt.   

 

Sofia

29 september 2009 20:35

Vad hände med den lugna Moa jag har känt så länge? ;)

http://spixii.blogg.se

 

Sv.

30 september 2009 18:23

Haha jag är fortfarande lugn, det är bara min omgivning som har förändrats "lite"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi kör en liten sammanfattning av våren med lite bilduppdateringar! Och vi börjar med påsk. Vi var ett litet gäng som stannade i Luleå under påsken och självklart var vi tvungna att ha tårta. Jag och Alex fixade pynt, av någon anledning var folk lite...

Kände att det var dags för ett inlägg igen. Veckorna rullar på och jag har redan hunnit ha två veckors praktik. Jag ska vara 8 veckor på Lumire. Än så länge är det mycket information men väldigt intressant. Jag har ju precis läst VA-kurs och nu kan m...

Han vet att han egentligen inte får vara på bordet men ibland har jag inte hjärta att slänga ner honom... Och heller att ha sover där än att han ligger och biter mina tår när jag ska plugga! ...

Då är man ett år äldre!! Alex väckte mig halvt kl 00.01 för att spela Taylor Swift "22" så att jag skulle bli påmind om hur gammal jag blir. Resten av dagen har varit väldigt lugn, har myst och öppnat paket. Och självklart bakat! Jag va ju tvungen at...

Efter en lång resa har han äntligen kommit hem till Luleå, lilla chip. (Döpt efter tekoppen i "skönheten och odjuret") Han är ganska klumpig och han en spännande vana att skrika när han går på lådan men han är söt så det kompenseras för allt jobbigt ...