Jag lever! Men det är knappt...

När jag vaknade imorse kändes det som att jag svalt något väldigt vasst och när jag ändå höll på passat på att fylla huvudet med cement. Hann sätta samman ett antal mindre fina ord till en mening som jag inte tänker föreviga i skrift innan jag insåg att det inte skulle hjälpa. Bara att bita ihop, dra på mig lite varma kläder och svälja ett par tabletter.

Kom nyss hem från skolan där jag suttit och jobbat med några *** labbuppgifter i ett antal timmar. Det i kombination med några mer eller mindre värdelösa föreläsningar (ekonomi=mer, polymera=mindre) har inte direkt gjort min dag bätttre. Nu känner jag hur tabletterna börjar sluta verka så det är nog dags för mig att sova snart, jag har verkligen inte tid att bli sjuk just nu! Måste bara äta kvällsmat, skriva rent svaren vi lyckades komma fram till och ta en dusch först...

Ska försöka hinna med en lite längre uppdatering imorgon men jag vågar inte lova något. Som både pappa och Sofia påpekat var det länge sen nu och jag har missat att skriva ned rätt många saker.