Det där med att jag inte skadat mig så mycket på sista tiden, jag tar tillbaka det. Sitter och skriver det här med en hand (vilket är mkt svårare än jag trodde så det här får bli ett ganska kort inlägg) eftersom jag knappt kan röra min vänstra arm och därför inte når upp till tangentbordet med den. Som titeln antyder så ramlade jag med cykeln igen, dumma löv och personer som gör att man måste bromssvänga just i de löven. Jag ramlade mitt på universitetsområdet men tyckte att jag klarat mig ganska bra med ett uppskrapat knä och lite småsår ändå. Däremot så var jag väldigt darrig, framförallt i vänsterarmen som jag började förlora rörelseförmågan i mer och mer. Några timmar senare kunde jag inte räta på armen och än mindre böja den åt något annat håll än in mot kroppen. Idag har armbågen svullnat upp och är nästan ännu känsligare... Att få på mig en tröja tog flera minuter och när jag skulle knyta skorna höll jag nästan på att ge upp, jag hatar att vara tillfälligt rörelseförhindrad! Alla småsaker som man i vanliga fall bara gör tar nu en evighet och gör ont så jag hoppas att det har släppt till imorgon.

En positiv sak är dock att jag inte ens känner av att jag har ett uppskrapat knä, det gör inte det minsta ont längre!

Så vad jag vill ha sagt med det här inlägget? Tyck lite synd om mig tack =) Det är säkert inget allvarligt och kommer gå över snart så ni behöver inte oroa er. Är det inte bättre på måndag kommer jag kolla upp det men just nu behöver jag bara tycka lite synd om mig själv och beklaga mig lite, sry.